Här hostas det och snoren rinner likt jokken om våren. Det enda positiva jag kan komma på med att vara hes är att jag nu skulle passa på att prata in ett nytt röstmedelande på min telefonsvarare. Låta lite cool med min tillfälliga whiskeyröst!
Veckan som gått har spenderats med en massa film, nu menar jag inte tre-fyra stycken, vi är säkert uppe i ett tiotal jag och mamma. Bästa hittills är "En geishas memoarer", den har jag iochförsig sett massa gånger innan, men den är så jävla bra! Klart en av världens bästa filmer och varje gång så gråter jag som ett barn på slutet. En annan guldrulle som alltid också slutar med tårar är "Döda poeters sällskap", en riktig klassiker. Idag tror jag det är "Pulp fiction" som står på tur, var så väldans länge sen jag såg den så den behöver ses om.
När jag ändå är igång med att sälja in filmer, så kan jag lika gärna tipsa om en ny skiva som spelas på repeat i min telefon. Wanda Jacksons "The party ain´t over" (ni känner säkert igen hennes Let´s have a party), så in i helvete bra och det är svårt att tro att fruntimmret snart blir 74 år. Det svänger nå jävulskt! Att skivan är producerad av Jack White (från The White Stripes) är ju bevis på att det inte kunde gå helt åt helvete. Så hemläxan den här veckan är att kolla upp henne och hennes nya skiva. Ni har ju Spotify för bövlen, så det blir ju inte nå större problem.
Ja, de var nog allt för den här gången. Måste nog tillägga att det känns rätt bra att karlar också har problem att hitta dugliga honor, det får allt att kännas liite bättre.
Pussar och kärlek,
Viva
p.s har ni sett bilden Tove lagt upp på sin blogg på henne och Richard från nyår? Är den inte i värsta laget för att visas för allmänheten, eller är det bara jäkligt "fuckyou"? Jag kan inte bestämma mig..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar